Tyvärr verkar inte en enda av oss ha något som helst japanskt blod i kroppen. Närhelst en kamera behövs som bäst står vi där utan eller med tomt batteri. I lördags sprang jag ett 5 km-lopp i grannstaden S:t Augustine och startfältet hade varit ett fint objekt för bloggen. Eftersom det var en liten slant i prispengar hade jag räknat med skapligt motstånd men när starten närmade sig och segeraspiranterna tåade linjen visade det sig att så inte var fallet. Till höger om mig hade jag ett gäng övertända 12-åringar samt en kille med 30 kilos övervikt iklädd badshorts och på min vänstra sida en 15-årig lirare som tänkte avverka de 5 kilometerna asfalt iklädd spikskor som han hade köpt för 10$ dagen innan loppet. En minut före start klev dessutom Farmor Anka och hennes storasyster fram steget framför mig för att ha fritt synfält...hade Micke haft kameran redo då så hade jag nog haft svårt att hålla mig för skratt. Nåväl, starten gick och var och en rullade iväg i sin egen takt. De första 30 sekunderna hörde jag raspandet från spikskokillen, jag såg honom sedan aldrig gå i mål. Jag sprang "Lighthouse Run" även i fjol och lyckades kapa några sekunder på den tiden, resultat finns här . Micke hängde med som uppskattat sällskap och fick ägna eftermiddagen (landets enda eftermiddagslopp?) åt att sola, äta banan, skandera amerikanska hejaramsor samt ta emot en hel del cred av folk som trodde att han sprungit loppet.
Därefter åkte vi återigen till Steve Curran och hjälpte till med att sätta upp pilar och skyltar inför söndagen. Dagen efter var det nämligen dags för en duathlon i hans hemtrakter. Sträckan här var 2.4 Miles löpning+14 Miles cykel+2.4 Miles löpning. (3.86+22.5+3.86km)
Med tanke på vilka vrålåk som återfanns i växlingsområdet trodde jag att motståndet kunde bli hårt. Jag fick en ganska bra lucka ut från första löpningen och kunde hålla en kontrollerad fart på cykeln och ändå dra ifrån lite. Jag hade sen bra krafter kvar till sista löpet och kunde faktiskt springa lite fortare där än på startsträckan. Resultat
Bilder från loppet (klicka på länk, fyll i datum 3/21/2010, välj översta loppet och BIB 53)
Morgonen slutade med missad prisutdelning p.g.a. att jag och Micke satt och huttrade i bilen för att undkomma regnet men sen styrde vi hem till familjen Curran och fick lite mat i magen innan vi åkte och simmade en stund.
Sedan i torsdags är vi helt tjejlösa eftersom Jenni var tvungen att avsluta lägret ett par veckor innan mig, Micke och Stefan. Jag tror inte att jag är helt ensam om att sakna Jenni...vissa saker funkar faktiskt lite bättre när tjejerna får bestämma. Fördelar är att det blir lättare att ta sköna sovmorgnar och att kvällarna kan ägnas åt riktig underhållning istället får romantiska komedier.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kollade Bilderna, ser grym ut! Tog du dig tid att göra klädbyte under cyklingen? På en av bilderna har du ju rosa linne och blå hjälm, nice!
SvaraRaderaÄr det du eller Jenni som har skaffat Zippar?
Erik.N
Ahh, du är fin Erik. Det rosa linnet tillägnar jag dig! Jag fick nödköpa hjulen för Powerman Alabama i övermorgon, kan inte komma dit med träningshjul när startfältet ser ut som det gör...
SvaraRadera